Jag trodde verkligen på oss...

Att tillsammans kunde vi skapa något bra, trots en orolig början.

Men uppenbarligen känner du inte samma sak för mig som jag gör för dig.

Det enda jag vill just nu är få ligga i din famn och allt är bra igen....

Men det går inte...

Just nu är jag tacksam över en handfull personer som finns vid min sida.

Även om dem jag behövt mest är för långt bort....

Jag är en enda röra nu och tårarna vill inte sluta rinna.

Ska man krascha in i väggen så ska man göra det rejält eller hur?

Trodde i alla fall att Kärleken fanns kvar... 

Dumma Flicka!

Ge inte ut ditt hjärta igen... Du vet att det brister förr eller senare!

Frågan är bara hur många gånger det går att laga?

The other night dear
As I lay sleeping
I dreamed I held you
In my arms
When I awoke dear
I was mistaken
and I hung my head and cried

You are my sunshine
My only sunshine
You make me happy
When skies are grey
You'll never know dear
How much I love you
Please don't take my sunshine away

I'll always love you
and make you happy
If you will only
Stay the same
but if you leave me
To love another
You'll regret it all someday

You are my sunshine
My only sunshine
You make me happy
When skies are grey
You'll never know dear
How much I love you
Please don't take my sunshine away

You told me once dear
You really loved me
and no one else could come between
but now you've left me and Iove another
You have shattered all of my dreams

You are my sunshine
My only sunshine
You make me happy
When skies are grey
You'll never know dear how much I love you
Please don't take my sunshine away

Det är bara att inse fakta.

Förr eller senare kommer alla du älskar och håller av att såra dig och du står ensam kvar!

**************************************************
************************************************

Förlåt alla som får höra mitt gnäll.

Men nu vet jag definitivt hur det känns att krascha in i väggen...

Ska bara fundera på hur jag tar mig ur det här...

För ärligt talat, har jag inte en aning...