När man kan räkna glädjeämnena på sin ena hand och inser att det finns gott om plats kvar ändå.

När man inte vet hur länge till man orkar kämpa och energin har tagit slut.

När den fysiska smärtan tar över hela din kropp.

När den psykiska delen aldrig får en chans att läka.

Vad gör man då?

Jag önskar att jag visste...

Tårar rinner dagligen, minsta lilla snedsteg får en att bryta ihop. Det händer bara mer och mer dåligt och jag skriker bara inombords att nu orkar jag inte längre.

Lyder psykologens råd - ta bort dem som får dig att må sämre. Gläd dig åt dem som finns för dig!

Hur tar jag bort alla problem då?

Varför kommer allt på en gång?

Hur får jag ett slut på det???

Kan man inte bara få må bra ett tag utan varför ska alla ens misstag alltid ligga och häcka på en?

Hade jag kunnat så skulle jag vilja starta om mitt liv med den vetskap jag har nu!

Men det går inte...

Mycket skulle lösas om man vann några större summor på lotto men lååååååångt ifrån allt.

Det enda som får mig att inte ge upp även om tanken växer sig större för var dag är kärleken till ett fåtal personer... Allra mest till dig min underbaraste Niclas!

Jag vill bara veta hur jag ska lösa detta...