Ett stort

GRATTIS

på födelsedagen till Dig!

Du är saknad här nere på jorden ska du veta.

Det är många gånger jag önskar att jag kunde få dina råd eller tips..

Vet inte hur många gånger jag letat efter ditt telefonnummer på mobilen för att sen inse att det inte finns något.

Jag kommer aldrig att komma över sorgen och saknaden av dig, du lämnade oss för tidigt så som många andra.

Men vad som än händer så finns ditt minne kvar.

Sov gott lilla mamma

och jag hoppas verkligen att du har det bra nu.

Du behöver inte oroa dig för oss du lämnade...

Det kanske löser sig.

1954 -09- 10   2006- 04- 14

Ett riktigt Ego-inlägg detta! Bara så att ni vet.

Ja, vet inte hur jag ska kunna sätta ord på vad jag känner och tänker just nu..

Allt är bara så... Förvirrande!

Jag är så trött i sinnet att jag inte vet vad jag heter, samtidigt som rastlösheten är olidlig.

Har i alla fall sökt några jobb idag!

Får jag chansen så tar jag den...

Men just nu känns det som att jag slits åt olika håll.

En del till Östergötland.

En del till Jönköping.

En del till Ljungbyhållet.

En del till Vetlanda.

Resten av mig vill bara kasta pil på kartan och se vart det bär hän.

Prestationsångest har jag då hur jag än kommer att göra blir det alltid någon som blir besviken.

Och det vill jag inte.

Sen har vi personen som jag verkligen har känslor för och vill finnas för... Ena dagen är det positivt och andra dagen är det negativt därifrån vilket får mig att tveka. Jag vill inte backa undan eller ge upp oss. Men jag kommer snart att göra det på grund av att min ork är slut.

Att han mår dåligt på grund av helt förklarliga orsaker är inte konstigt.

Men snälla, låt mig finnas för dig! Även om det bara är som vänner...

Men men... allt är bara så... förvirrande just nu.

Suck, vad ska man göra?

Känner av ett uns av panikångest som bara växer.

Värdelöst.

Sen har vi dagens datum, men right now är det gos med Hemi som gäller.

Katter är en bra terapi när man mår dåligt och känner sig ensam.

Hennes lugnande spinnande, närhet och kärlek ger mig tryggheten.

Det är något som jag alltid letar efter.

Ständigt saknar i mitt liv.

Någon som kan ge en omfamnade kram och bara tala om att det KOMMER att bli bättre....

Men aldrig att jag skulle välja bort min lilla prinsessa mer...

En sådan underbar katt som anpassar sig till läget, finns där och den enda som inte blir besviken för att jag visar mig svag.  Hon håller sig max två meter ifrån mig och ligger i sängen för att se till att jag har det bra <3

I alla fall, ett stort fett TACK till dig Mathias.

För att du finns mest.

Utan dig hade jag aldrig klarat av den här sommaren.

Förlåt att du är den som får höra allt och lite till.

Men jag har ingen annan som förstår på samma sätt som du gör.

Det är nog därför jag älskar dig för den du är!

Får avsluta med något positivt.

Ser fram emot helgen i alla fall! :D

Hoppas att planerna går igenom som de ska :)