Direktlänk till inlägg 14 april 2013
Sju år sen idag.
Ändå känns det som att det inte alls var länge sedan.
Men å andra sidan känns det även som att det kanske är dags att gå vidare och sluta älta samma frågor om och om igen.
Kommer ändå aldrig få några svar.
Det enda jag vet är saknaden är så stor att den tär på en något fruktansvärt.
Men tacksam för alla fina människor jag har i mitt liv.
Så vila i frid lilla mamma, jag vet att du är på en bättre plats nu.
1954-09-10 - 2006-04-14
I lördags var det den bästa dagen på evigheter. Även om det kom en stor tråkig nyhet. Men jag bestämde mig för att inte bryta ihop, lade nyheten i bagaget med allt annat skit och njöt av sällskapet, bilarna och musiken. Värt varenda sekun...
Varje morgon vaknar man och funderar på anledningen till att kliva upp ur sängen. Varje dag skrider sakta fram, likvärdig med den föregående. Varje kväll lägger man sig i den tomma sängen och önskar att morgondagen blir bättre. Fast i en c...
När man kan räkna glädjeämnena på sin ena hand och inser att det finns gott om plats kvar ändå. När man inte vet hur länge till man orkar kämpa och energin har tagit slut. När den fysiska smärtan tar över hela din kropp. När den psykiska delen...
Så här tidigt har nog bloggen aldrig uppdateras och det lär väl knappast hända igen anar jag. Men man ska aldrig säga aldrig. Har ju gått hemma och skrotat senaste veckan, lätt panikångest som stiger allt mer och mer. Nu är det så att ma...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 | 5 | 6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 | |||
15 | 16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 |
||||||||
|